16 oktober-inlägget: det gick ju åt helvete.

Jävla människa. Uppenbarligen var vänskapsrelationen för ung. Hon visste inte att det värsta man kan göra mot mig är att ljuga. Hugg mig, skjut mig, nuppa framför mig ingenting slår hårdare än att folk ljuger för mig. Jag hatar folk som ljuger för mig. De är inget värda. F. Om du läser detta, vilket jag betvivlar, så är det inte dig jag är sur på. Jag står fortfarande för vartenda ord jag sa till dig. Det är henne jag är sur på. Inte för att hon fann dig istället för mig. Utan för att hon ljög om allt. Ska det vara så svårt att säga: Jag finner ingen attraktion i dig, så är det bara. Hoppas vi kan vara vänner?

Kvällens musikala tankegång:
"... Being down one time, being down two times, hmmm... never going back again" - Never going back again, Fleetwood Mac

" ...I know I could have loved you, but you would not let me..." - Silver Spring, Fleetwood Mac

"... Rock on gold dust woman, take your silver spoon, dig your grave..." - Gold dust woman, Fleetwood Mac

Det mesta med den underbara Stevie Nicks på sång. Alla spår från Rumours. Jävligt mycket Fleetwood ikväll, men just det albumet säger så mycket.